Jag undrar hur stämningarna är i korridorerna och i fikarummen på de förvaltningar i våra kommuner som handlägger behovsbedömningar inför LSS-beslut. Fler och fler kommuner anlitar externa konsulter för att utföra dessa viktiga uppdrag. I takt med att konsulter utför behovsbedömningar tycks andelen avslag och indragningar av exempelvis personlig assistans öka markant.
En tydlig, och faktiskt ganska skrämmande, sådan utveckling visar Vansbro kommun just nu upp. Tidigare har kommunens egna behovsbedömare i ett par nu aktuella fall, i ett av dem under en tidsperiod av mer än ett decennium, beviljat assistans för de funktionsnedsatta dygnet runt. Beslut som sedan har utvärderats vid upprepade tillfällen med samma resultat: Den enskilde har rätt till assistans dygnet runt.
Men sen sker ett paradigmskifte: Konsulterna kliver in på arenan. Helt plötsligt, efter alltså mer än ett decennium i något fall, så slutar en assistansuppföljning inte i ett assistansbehov dygnet runt, inte ens bara dagtid, inte ens några timmar per dygn. Nej, det slutar i noll timmar. Ingen förändring har skett i de funktionsnedsattas situation vad gäller fysisk eller mental status. Ingen förändring i lagtexter, rättsvägledningar eller andra faktorer som i dagsläget skulle kunna motivera ett förändrat beslut. Det enda som skiljer avslagen från de tidigare besluten om assistans dygnet runt är den nya behovsbedömarens, konsultens, tolkning av lagar, praxis och framför allt de funktionsnedsattas behov.
När frågorna då ställs till ansvariga tjänstepersoner på förvaltningarna, samt till ytterst ansvariga politiker, om vad dessa totalt förändrade uppfattningar om den enskildes rättigheter och kommunens skyldigheter bygger på blir svaret att behovsbedömningarna alltid görs ur det rättssäkra perspektivet. Det måste innebära att eftersom inga lagar eller rättsprinciper förändrats sedan tidigare beslut om assistans dygnet runt blir slutsatsen att kommunen menar att tidigare behovsbedömare inte genomfört sina utredningar på ett rättssäkert sätt.
Det är i detta perspektiv som jag funderar över stämningsläget på kommunernas förvaltningar. Har alltså tidigare handläggare misskött sitt jobb, eller har det kommit in en konsult som ges mandat att utifrån ett annat uppdrag, kanske ett ekonomiskt sådant, underkänna sina ”kollegers” kompetens, omdöme och arbetsinsats. Oavsett om detta är fallet eller inte, vilket naturligtvis aldrig kommer att bekräftas av någon ansvarig, så blir kontentan att de tidigare handläggarna ”kastas framför bussen” när kommunen nu försvarar de dagsaktuella avslagen med att det alltid sker rättssäkra behovsbedömningar.
Det tragiska är att de handläggare som tidigare i många år beviljat assistans gjort det utifrån den självklara rätt som dessa individers funktionsnedsättningar och lagar ger dem. När man talar om rättssäkra utredningar så är det exakt det som varit grunden i de tidigare handläggarnas arbete. Att kommunen nu, med konsulthjälp, totalt vänder kappan när det handlar om att tolka begreppet rättssäkert är ett direkt slag i ansikten både på sin egen personal samt på de kommuninvånare som nu drabbas mycket hårt av detta.