Mycket händer på kort tid.
Signalerna är tydliga.
Viktigt att lyssna.
Att våga tro.
Utan att veta.
Att det finns mer.
För mig.
För alla.
Möten som bekräftar.
Det är intentionerna som avgör.
Inte behovet att duga.
Inte att höras mest.
Inte att stå främst.
Inte att synas först.
Inte att ha alla svar.
Inte att ha mest.
Det är att ge som ger:
Frihet.
Frid.
Kärlek.
Rikedom.
Som skapar mig.
Den jag är menad.
Älskade vän, dina ögon är speglar,
vad vill du visa, vad vill du jag ser.
Hur blev det så här, är frågan du ställer,
är detta allt ödet mig ger.
Vad är det du söker, vad är det du vill,
att livet ska ge dig ett par chanser till.
De svar som du saknar, finns alltid inom,
du haft det i hjärtat sen dagen du kom.
Så våga ge upp, släpp alla krav,
upptäck den sol som jämt lyser, medans det ännu finns tid.
Backa tillbaks, låt dig bli fri,
bli den du var första dagen, när någon i famnen dig bar.
Var enda dag, solen den är,
även om molnen framför, ibland starka tvivel dig ger.
Men lita och tro, att din inre sol,
helt utan krav leder vägen, från vaggan till din egen grav.
Solen du bär stillar alltid ditt inre stormande hav.
Din tid är nu, hör rösten i själen,
den viskar så lågmält, ”lyssna på mig”.
Och den ger stilla, orden på vägen,
att kärleken finns här för dig.
Men om alla omkring, ropar och skriker,
”följ med på resan var ej den som sviker”.
det lågmälda tystnar, när egot tar strid,
för själen den väljer att tyst stå bredvid.
Så våga ge upp, släpp alla krav,
upptäck den sol som jämt lyser, medans det ännu finns tid.
Backa tillbaks, låt dig bli fri,
bli den du var första dagen, när någon i famnen dig bar.
Var enda dag, solen den är,
även om molnen framför, ibland starka tvivel dig ger.
Men lita och tro, att din inre sol,
helt utan krav leder vägen, från vaggan till din egen grav.
Solen du bär stillar alltid ditt inre stormande hav.
Ser in i min spegel, möter den blick,
som frågorna ställer, vad är det jag vill.
Vad är det jag söker, var finns mina svar,
säg, hjälper ett par chanser till.
Men blicken i spegeln, lyser så klar,
Solen där inne vill ge alla svar.
Den lågmälda viskar, ”lyssna på mig”,
och tro på att kärleken finns där för dig.
Våga ge upp, släpp alla krav,
upptäck den sol som jämt lyser, medans det ännu finns tid.
Backa tillbaks, låt dig bli fri,
bli den du var första dagen, när någon i famnen dig bar.
Var enda dag, solen den är,
även om molnen framför, ibland starka tvivel dig ger.
Men lita och tro, att din inre sol,
helt utan krav leder vägen, från vaggan till din egen grav.
Solen i dig stillar alltid ditt inre stormande hav.
Fascister, nazister och kommunister
Socialister, humanister och ateister
Islamister, sionister och baptister
Rasister, aktivister och miljöpartister
Och så jag…
Tänk att alla ister av skilda slag
Vet vad som sanningen är
Är det bara jag som inte har förstått
Att det visst bara finns en sanning?
Det egna istrets sanning…
