Inte bitter – Men sorgsen i vänta på…..
Det som för mig var en relation, var för den andre ett avtal.
Det som för mig var vänskap, var för den andre affärer.
Det som för mig var viktigt och värdefullt, var för den andre oviktigt och värdelöst.
Den relation som för mig var livslång, var för den andre ett tillfälligt spel.
Den vänskap som för mig var orubblig, var för den andre förgänglig.
Riktig vänskap och viktiga relationer väcker känslor och föder kärlek. Den andre blundar för känslor och flyr kärlek.
Riktig vänskap och viktiga relationer bryts inte, men avtal går att bryta.
Ett brutet avtal går att lägga bakom sig, svek av vänskap och relationer följer hela livet.
Den andre har också behov av riktig vänskap och viktiga relationer.
Den andre har bara inte insett det ännu, men kommer en dag att göra så när sorgen och vanmakten kryper på.
Då gäller inga avtal, då är inget längre oviktigt.
Då behövs vänner, inte avtalspartners eller kompanjoner.
Då finns inte längre de omkring som tidigare valdes, de som lever utifrån avtal.
Då saknas de riktiga relationerna, då saknas de som tidigare sveks; vännerna.
Då saknas de som behövs; de som förstår.
Ja, den andre kommer att vakna, och ser då att livet byggts på avtal.
Avtal med andra som också blundar för känslor och flyr kärlek.
Dessa försvinner, och trots allt svek, kommer de som var vänner att åter lyssna.
För vänskap och relationer av kärlek kan inte, så som avtal, brytas. Bara förträngas av de som blundar.
Och vännerna, de som ser och förstår, de som vågar leva med känslor och kärlek, förlåter.