En förälders mening
Plötsligt kommer det. Telefonsamtalet som du inte vill ha. Beskedet om olyckan som drabbar den du har kär och som betyder mest av allt i världen; ditt eget barn. Även om barnet är tjugosju år och sedan länge är självständig och med egna relationer omkring sig som betyder mer än vad du gör. Smärtan över att inte kunna hjälpa och lindra är svår att hantera. Samtidigt är stoltheten över att ditt barn hanterar sina svårigheter själv tillsammans med de som nu finns närmast så stor och du förstår med tacksamhet att du har bidragit till denna självständighet.
Livet är en konstant utmaning.
Kärleken är det som ger oss kraft att gå vidare och kärleken till våra barn är kanske den allra starkaste. När ditt barn är sjukt, skadat eller utsatt för faror sätts din trygghet och tilltro till livets syfte på prov.
En son allvarligt skadad.
En son gravt funktionsnedsatt.
En son i mänsklighetens tjänst i främmande land.
Allt detta sätter en fars tilltro till livets mening på prov. Resultatet blir dock en känsla av mening och stolthet över hur de hanterar detta själva.
Jag vill tacka Erik och Jennie.
Jag vill tacka Björn och Anna.
Jag vill tacka Peter.
Trots oro, ångest, smärta och sorg har ni gett mitt liv mening, precis den mening som gör livet så värt att leva, med glädje, stolthet och kärlek.
Tack.