Ett manifest med rätt tidsanda
Framtida hållbar välfärdspolitik. Ett manifest för det svenska samhällets utveckling och blomstrande
Känner att det är dags nu för mig att gå från passivitet till aktivt agerande i det politiska livet. Jag lägger härmed fram ett första förslag till punkter som jag nu aktivt kommer att driva för att bidra till att skapa ett hållbart Sverige. Jag har ännu inte riktigt bestämt politisk hemvist eftersom nyanserna mellan alternativen i princip är osynliga för det icke partipolitiskt indoktrinerade ögat. Jag lämnar därför samtliga dörrar öppna tills vidare.
Jag ser en samhällsutveckling som inte är hållbar. Vi här i landet har invaggats i en känsla av att allt alltid löser sig. Vi har våra trygghetssystem som tar hand om oss när vi behöver. Men fungerar det verkligen som det är tänkt, och framför allt; kommer det att fungera i framtiden? Jag ser idag en utveckling som färgas av överutnyttjande av dessa våra välfärdssystem. Det börjar likna ett missbruk och som i vissa fall, ganska genomgående faktiskt, kliver över den gräns som kan kallas fusk och kriminalitet. För att detta inte ska kunna fortsätta krävs att åtgärder vidtas som innebär att våra resurser används på bästa sätt. Några enstaka exempel på åtgärder som jag kan se som relevanta i ett samhällsekonomiskt och solidariskt perspektiv presenteras nedan:
Sjukersättning. Kostnaderna för sjukersättningen har exploderat och måste sänkas. Därför bör sjukersättningen successivt anpassas till de samhällsekonomiska resurserna och därför stegvis sänkas från dagens 80 procent ner till 50 procent av lönen. För att erhålla sjukersättning bör kriterierna dessutom för detta skärpas radikalt. För att ansvarig myndighet ska göra enhetliga sjukdomsbedömningar bör ett medicinskt råd inrättas hos Försäkringskassan som skapar generella mallar för vad som kan bedömas som sjukdomstillstånd i varje enskild diagnos och sjukdomsbild. Exempelvis på det kan vara fastställd minimigrad av kroppstemperatur, antal brutna revben, grad av smärta och andra konkreta parametrar, och som eventuellt berättigar till sjukersättning.
Pensioner. Idag blir vi allt ”yngre” som äldre samtidigt som kostnaderna för våra pensionssystem stiger alltför snabbt. Regeringen bör därför inrätta ett Åldersråd, ÅR, som utifrån generella mallar bedömer en persons yrkesmässiga ålder. I regeringsdirektivet till detta råd bör ligga att pension kan beviljas i spannet 67-90 år om bedömningen av ÅR görs att individen inte längre är arbetsför. Dock ges ÅR möjlighet att i stället för pension anvisa annat arbete som individens fysiska status bedöms klara. Efter 90-årsdagen är det däremot inte möjligt att avvisa en pensionsansökan.
Barnbidrag. En enkel och snabb åtgärd att genomföra och som innebär stora utgiftssänkningar för det offentliga är att helt koppla barnbidraget till en inkomstprövning. Storleken på barnbidraget bestäms som en fastställd generell procent av hushållets samlade inkomster. Det ger stora samhällsekonomiska besparingar då flertalet hushåll har relativt låga inkomster. En stor besparingsgrupp är ensamstående föräldrar där hushållets samlade inkomst är baserad på endast en inkomst.
Kostnader för offentligt anställda inom vård och omsorg. Personalkostnaderna för vård och omsorg har haft en galopperande utveckling och måste dämpas. Framför allt är det kostnaderna för sjuksköterskor och andra vårdbiträden som stigit för snabbt i förhållande till tjänsternas betydelse och ekonomisk utveckling. Därför bör det omgående sättas ett tak på kommande löneökningar för ett längre antal år. Föreslagen ökningstakt på kostnaderna kopplat till dessa grupper begränsas till 1,4 procent per år under kommande mandatperiod. Det innebär inte att den enskildes lön ökas med den procentsatsen. Det innebär att samhällets samlade årliga ökade kostnader för löner, utbildningskostnader, lokalkostnader, administration samt övriga omkostnader för sjuksköterskor och vårdbiträden inte får överstiga 1,4 procent. Det medför i bästa fall att nettolöner för berörd personal hålls oförändrad, men troligtvis kommer det att krävas en faktisk sänkning av löner i kronor och ören för att hålla kostnadsökningen inom de fastställda 1,4 procent.
Anhörigansvar. För att täcka upp eventuella konsekvenser, som nödvändiga förändringar i välfärdssystemen kan innebära, där enskilda inte anser att den egna integriteten, omsorgen eller försörjningen tryggas, inrättas en ny myndighet, IAA- Inspektionen för AnhörigAnsvar. Den myndigheten svarar direkt mot regeringskansliet och utifrån upprättade regeringsdirektiv har IAA mandatet att lägga ansvaret för nödvändig kompletterande vård, omsorg och försörjning på anhöriga. En Anhörigprioriteringsordning, APO, upprättas hos IAA på samtliga medborgare i landet där det framgår vilken anhörig som det ansvaret ska åläggas. Ingen ersättning utgår till anhöriga som beordras till anhörigansvaret.
Detta är ett första utkast till förändringar i det svenska välfärdssystemets uppbyggnad för att klara samhällets framtida behov av att trygga marknadsmässiga politikerlöner, avgångsvederlag till statsministrar och andra statsråd, generella skattesänkningar, bonusar, utdelningar och andra nödvändiga och självklara förmåner som symboliserar grunderna i ett demokratiskt och solidariskt välfärdssamhälle.
Att åtgärder som de föreslagna är genomförbara utan större politisk- medial- eller allmän opposition är bevisat i en fältmässigt genomförd förstudie gällande förändring av LSS-Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade. Det projektet har pågått i snart tio år och har syftat till att skapa en allmän bild av att lagen missbrukas och överutnyttjas. Projektet har varit framgångsrikt i syftet att få den allmänna opinionen och media att uppfatta LSS som en förmån i stället för en rättighetslagstiftning. Detta har genomförts under samstämmigt stöd av samtliga politiska riksdagspartier. Det har skett som sittande i regeringar med olika ideologiska majoriteter eller i opposition. I dagsläget är möjligheterna särskilt goda att genomföra dessa strukturförändringar i vidare omfattning eftersom nu sittande regering tydligt visat sin strategi att skapa hållbara budgeter med hjälp av åtgärder liknande ovan beskrivna.