Öppet brev till makten från den lilla människan.
Öppet brev till berörda av hantering av den årliga schablonjusteringen av assistansersättningen för funktionshindrade:
Kommunal
Vårdföretagarna
KFO
Försäkringskassan
Sveriges kommuner
Riksdagens Socialutskott
Brukarorganisationer
Assistansanordnare
Assistansberättigade
Personliga assistenter
Som föräldrar till barn med assistansbeslut ser vi med bekymmer och stor oro på hur fördelningen av schablonhöjningen av assistansersättningen hanteras av arbetsgivarorganisationer, fackförbund och utbetalande myndigheter, uppenbart i samförstånd på ena sidan, och de konsekvenser det medför för de assistansberättigade och assistenter på andra sidan.
Under 2013 tecknades nya löneavtal mellan kommunal och framför allt de dominerande parterna, Vårdföretagarna och KFO, för personliga assistenter under de kommande tre åren fram till juli respektive september 2016. Kring dessa avtal finns en hel del frågetecken vad gäller lönejusteringen kopplat till den årliga höjningen av schablonbeloppet. Vi vill belysa detta genom att sammanställa utfallet för 2013 vad gäller de privata anordnarnas ekonomiska aspekt som följd av obalansen i tid på året mellan schablonhöjningen och lönejusteringarna. Vi gör sammanställningen baserat på de ungefär 7800 assistansberättigade med ett beslut från Försäkringskassan som valt en privat anordnare.
Avtalen mellan Kommunal och Vårdföretagarna respektive KFO innebär att löner justeras från och med juni respektive augusti varje avtalsår. Eftersom schablonhöjningen utbetalas redan från 1 januari innebär det att ingen kostnadsökning, vad gäller lönekostnader, belastas anordnarna för årens första fem respektive sju månader. Vi väljer dock här att göra beräkningar utifrån Vårdföretagarnas avtalstid med lönejusteringar från och med juni. Det verkliga utfallet blir alltså ännu högre eftersom KFO:s avtal innebär lönejusteringar först från och med augusti.
Det genomsnittliga assistansbeslutet via Försäkringskassan är 2013 drygt 118 timmar per vecka. För perioden januari till och med maj erhöll anordnarna ungefär 159,9 miljoner i höjd ersättning genom den justerade schablonersättningen, utan att någon kostnadsökning på grund av lönejusteringar skedde. Om det antas att lönekostnaderna uppgår till mellan 80-90 procent av schablonbeloppet innebär det att 128-144 miljoner riskerar att stanna som ett direkt överskott i anordnarnas resultat- och balansräkning.
Det här är alltså ett utfall beräknat enbart på de 48,5 procent av assistansverksamheten där privata aktörer administrerar beslut från Försäkringskassan, och under förutsättning att lönejusteringar hanteras enligt avtalet vad gäller tidpunkt och nivåer. Till det kommer assistansberättigade med beslut från Försäkringskassan men där kommuner är anordnare samt ett antal assistansberättigade med kommunala beslut där statistik över vald anordnare saknas. Sett till hela volymen beslutade assistanstimmar enbart av Försäkringskassan handlar obalansen i tid över året mellan schablonbeloppshöjningen och lönejusteringar om betydligt större belopp än de vi, som exempel, sammanställt här. Det handlar teoretiskt om 250-300 miljoner kronor för 2013 som riskeras att inte komma assistenternas lönejusteringar till del. Med detta som grund vill vi ställa ett antal frågor till olika berörda av den här utvecklingen.
Till Vårdföretagarna och KFO: Hur rekommenderar ni era medlemmar att hantera den här obalansen mellan schablonhöjningen och lönejusteringen för att det inte ska innebära att en så stor del av schablonhöjningen stannar som oreglerade intäkter i anordnarens balansräkning?
Till Kommunal: Hur motiverar ni er delaktighet i beslutet att teckna avtal som innebär att så stor del av schablonhöjningen som är avsedd för lönejusteringar till de personliga assistenterna inte kommer dem till del?
Till Försäkringskassan: Hur ser ni på det faktum att den höjda schablonersättningen riskerar att inte gå till det den är avsedd för i så stor omfattning?
Sveriges kommuner: Hur hanterar ni det här i rollen som assistansanordnare samt i rollen som utbetalare av schablonersättningen till privata aktörer?
Till Riksdagens socialutskott: Vilka, om några, åtgärder gentemot marknadens parter och utbetalande myndigheter ser Sveriges ansvariga politiker att detta bör medföra?
Till anordnarna: Hur väljer ni att hantera den delen av schablonhöjningen som utbetalats under perioden januari-maj under avtalstiden för Vårdföretagarnas medlemmar respektive januari-juli för medlemmar i KFO och som riskeras att inte regleras?
Till den assistansberättigade: Vad vet du om detta och hur hanterar din anordnare lönejusteringarna utifrån schablonhöjningen för dina assistenter?
Till den personliga assistenten: Hur ser du på att parterna, kommunal och arbetsgivaren med myndigheters och politikers godkännande, är överrens om att hantera de pengar som avser din löneökning på detta sätt?
Framtiden kommer att uppvisa samma realitet de kommande åren. Vad gäller anordnare med Vårdföretagarna som avtalspart sker lönejusteringarna per 1 juni avtalsåren 2014 och 2015. För anordnare tillhörande KFO gäller samma realitet med skillnaden att lönejusteringarna 2014 och 2015 sker först per 1 augusti. Det syns även ett tydligt historiskt mönster i avtalen för tidigare år hur lönejusteringarna successivt flyttats fram på året trots att schablonjusteringen alltid skett per 1 januari. Varje assistanstimme som utförs på året fram till det att lönejusteringar sker genererar (kan generera, beroende på hur anordnaren väljer att hantera schablonhöjningen) ett direkt bruttoöverskott i anordnarens resultat- och balansräkning.