Illusionen
När jag ser på dig och den bild du ger mig, ser jag ditt jag i den.
När jag hör din röst och de ord den ger mig, hör jag dig tala om dig.
Jag ser sorgen och lyckan, hör glädjen och hatet, och jag tror att det handlar om dig.
Jag ser en värld, med mina öppna ögon, den värld som jag tror är sann.
Jag hör en värld när jag öppnar mina öron, och tror på det som där sägs.
Att sorgen och lyckan, att glädjen och hatet, att allt finns där utanför mig.
Men, det lyser i min värld, när jag sluter mina ögon, en värld som där bakom är ljus.
Och, det ljuder i min värld, när jag stänger mina öron, en värld där tystnad är musik.
Ja, vilken lycka att veta, vilken glädje att förstå, att livet jag lever är mitt.
När jag nu ser på dig och den bild du ger mig, ser jag mitt jag i den.
När jag nu hör din röst och de ord den ger mig, hör jag dig tala om mig.
Jag ser sorgen och lyckan, hör glädjen och hatet, och jag vet nu att det handlar om mig.
Du är för mig en spegel av klaraste glas, i vilken jag tydligt ser mitt liv.
Jag är för dig en spegel av klaraste glas, i vilken du tydligt ser ditt liv.
Hela världen är en spegel av klaraste glas, förstå det under din resa och i alla de möten du har.