”Jag vet nu vad det var jag k\u00e4nde och ville f\u00f6rmedla idag. Dels n\u00e4r du fr\u00e5gade vad jag s\u00e5g n\u00e4r jag ser mig sj\u00e4lv, men \u00e4ven vad det \u00e4r som g\u00f6r att jag k\u00e4nner mig lite obekv\u00e4m i v\u00e5ra samtal. Jag var och tr\u00e4nade ett h\u00e5rt pass efter lunch, brukar klarna i tankarna d\u00e5. D\u00e4r ins\u00e5g jag att det jag ser \u00e4r ett litet barn som sitter ensam, uppkrupen p\u00e5 ett bord, i ett m\u00f6rkt h\u00f6rn. Barnet sitter med sina kn\u00e4n uppdragna mot ansiktet och armarna h\u00e5ller om benen. Ansiktet \u00e4r nerb\u00f6jt med pannan mot kn\u00e4na och jag ser att t\u00e5rarna sakta str\u00f6mmar fr\u00e5n det lilla ansikte ned l\u00e4ngs benen. <\/p>\n\n\n\n
S\u00e5 ser jag mig sj\u00e4lv n\u00e4r jag ser bak\u00e5t. Sen ser jag hur barnet sakta lyfter ansiktet, torkar t\u00e5rarna, sl\u00e4pper taget om benen och s\u00e4tter ner f\u00f6tterna p\u00e5 golvet och reser sig upp. I samma stund som barnet reser sig och st\u00e4ller sig p\u00e5 golvet f\u00f6r\u00e4ndras barnet till en vuxen, rakryggad man med ett ansikte som str\u00e5lar av trygghet och gl\u00e4dje. D\u00e4r ser jag mig sj\u00e4lv n\u00e4r jag ser bortom barnet. Den h\u00e4r senare bilden \u00e4r det jag k\u00e4nner innerst inne. Jag k\u00e4nner en kraftfull, trygg, stolt och k\u00e4rleksfull person som \u00e4ven f\u00f6rmedlar detta till andra m\u00e4nniskor. En person som utan tvivel och f\u00f6rv\u00e4ntan p\u00e5 andras respons framtr\u00e4der p\u00e5 de sm\u00e5 och stora scenerna i livet. Jag vet att det \u00e4r detta som finns d\u00e4r inne…” <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
”Jag vet nu vad det var jag k\u00e4nde och ville f\u00f6rmedla idag. Dels n\u00e4r du fr\u00e5gade vad jag s\u00e5g n\u00e4r jag ser mig sj\u00e4lv, men \u00e4ven vad det \u00e4r som g\u00f6r att jag k\u00e4nner mig lite obekv\u00e4m i v\u00e5ra samtal. … Forts\u00e4tt l\u00e4sa