Vinterdagbok
Jag tycker om en författare som heter Paul Auster, lite mystisk och kanske lite svår i sitt språk och framför allt i dispositionen av sina texter som är på ett sätt som jag attraheras av, och jag känner att hans böcker ger mig det där extra värdet av eftertanke och reflektion. Han har nu kommit ut med en helt ny bok som heter Vinterdagbok och som är en form av livsberättelse i en sorts dagboksform kring hans eget liv. Den är mycket utlämnande och med en stark ton av fokus på åldrandet och med en sorg och en melankoli kring relationer med både föräldrar och partners i livet genom allt från skilda kärlekar i ungdomen och tidigt vuxenliv till den mer än 30 år långa relationen med sin nuvarande livspartner.
När jag köpte boken och började läsa blev det att jag sträckläste den eftersom det kändes som att den talade direkt till mig och jag fick svårt att avbryta. Hans berättelse innehåller så mycket som jag kan relatera till; en trasslig uppväxt, ett sökande genom ett större antal mer eller mindre bra relationer som varade allt från någon dag till något längre perioder, ett livslångt karriärsökande baserat på ett prestationsinriktat bekräftelsebehov, panikångest som konsekvens av en tillvaro där känslor under lång tid undanträngs. Samtidigt med detta ”traumatiska” och i vissa perspektiv destruktiva livsbeteende pågår dock ett väl fungerande och framgångsrikt yrkes- och socialt liv.
Paul Auster genomför i sin bok en process där han på ett öppet och självutlämnande sätt redovisar sin livsresa. Han gör det genom att boken är skriven i du-form rätt igenom. Jag har aldrig läst en bok som har det upplägget och det gav en känsla av trygghet genom att det blev som att se på, utifrån, på något annorlunda sätt. Jag inser att det har varit det enda sätt som författaren troligtvis sett sig kapabel att hantera allt det smärtsamma som lyfts fram; att låta någon annan, berättarrösten, tala till sig själv.
Vinterdagbok av Paul Auster är som sagt kanske inte den mest lättillgängliga bok vad gäller språk och disposition men jag rekomenderar att lägga den energi som krävs för att läsa den eftersom den kan skapa för de flesta av oss en insikt om värdet att reflektera över den livsresa som var och en gjort och som konstant pågår.